dddasd

Hejsan Keela! Har förstått att du inte tränade så mycket innan, men hur gick det till när du trappade upp träning från 0 gånger i veckan till så många som du gör nu? Började du försiktigt, eller kom träningspassen i stormfart?

Hej!
För ungefär 2,5 år sedan (oj.. är det verkligen så länge sedan??? sjukt) fick jag ett mail in min inkorg. Det var från Groupon eller Let’s deal.. Minns inte vilket. Det var i alla fall specialpris på gymkort. 99:- för en månad. Gymmet låg ett stenkast från mitt dåvarande jobb på NK, vilket var perfekt. Och vid det tillfället mådde jag väldigt dåligt. Jag kände min ofräsch, klen, hade ont i huvudet, var alltid trött, åt godis varje dag och massa magkatarr. Jag tränade aldrig. Jag tänkte att jag skulle ge det en chans, men innerst inne kände jag ju mig själv. Jag hade nästan redan bestämt mig för att jag skulle strunta i det efter ett tag.

I alla fall så kom jag till gymmet en morgon innan jobbet för första gången. Jag var nervös. Jag hade kanske varit på ett gym en handfull gånger tidigare i mitt liv. Jag visste ingenting ju! Gick osäkert fram till en crosstrainer och ställde mig på den. Jag sneglade på tjejen brevid som enligt hennes crosstrainer skulle hon köra i 45 minuter(!!!!). För mig var 45 min på en crosstrainer utan att stanna typ det sjukaste jag hade hört. HUR kunde någon människa orka detta?! Galet. Det peppade mig på något sätt. Jag ställde in min crosstrainer på 10 minuter och trodde aldrig att jag skulle klara det. Det gjorde jag, men jag var helt slut efteråt. Förstår ni hur otränad och paj min kropp var? Jag gick sedan upp till mattorna på gymmet och gjorde några situps. Kände mig därefter färdig. Och stolt. Och peppad. ( och helt slut. haha. ) Nästa dag hade jag fruktansvärd träningvärk, men det av den månaden som jag hade gymkort så var jag där nästan varje dag innan jobbet. Jag hade ingen aning om vad jag gjorde, men det kändes så bra! Jag mådde så bra. I slutet på den månaden kan jag tillägga att jag stod på en crosstrainer i 60 min utan problem! Jag var så stolt över mig själv. Det går fort att jobba upp konditionen om man ligger i : )

Sen åkte jag till Florida, och var borta en hel månad. Och ja, tappade allt såklart. Tappade känslan, motivationn, viljan, konditionen. Ja, allt. Jag förlängde ändå mitt gymkort när jag kom hem och tränade dom dagar jag jobbade. Ibland 2 dagar i veckan, ibland 5. Men jag visste fortfarande inte riktigt vad jag gjorde och hittade inte riktigt tillbaka till den där grymma känslan. Sen kom sommaren och jag tappade allt igen. Haha! Var inte på gymmet på två månader tror jag. Men vet ni vad? I augusti öppnade det ett gym i samma lägenhetshus som jag bodde i i Vallentuna. Fattar ni vad skönt?! Jag behövde knappt gå utanför dörren så var jag på gymmet. Skaffade gymkort där nästan direkt när det öppnade och sedan dess har träningen blivit min livsstil istället. Det är över 1,5 år sedan nu. Och jag har inte tappat det igen. Jag har haft uppehåll när jag har varit sjuk, men har alltid längtat tillbaka. Sen hade jag en manisk period då jag tränade två gånger om dagen i säkert en månad… Sen kollapsade kroppen totalt ( SÅKLART! ).. Det är inte så bra att träna för mycket heller och det är viktigt att ha vilodagar! Det visste jag då också, men det var för roligt helt enkelt. Nu vet jag bättre och är mer försiktig : )

I början hade jag som sagt ingen aning om vad jag gjorde och kände mig helt vilsen på gymmet. Men man lär sig mer och mer för varje gång och jag har haft fantastiska tränare och människor omkring mig som har hjälpt mig förstå och lärt mig rätt tekniker osv. Sen har jag perioder då jag är helt fast vid crosstrainern och veckan efter rör jag den inte och kör bara styrka. Huvudsaken för mig är att jag går till gymmet med en bra känsla i kroppen och inte ”Jag måste”-känslan.

Haha, jag inser nu när jag dragit hela min livshistoria att jag knappt svarade på frågan… Eeeeh. Sanningen är att jag inte började försiktigt. Jag är nog mer en allt eller inget-människa. Men, det måste man vara försiktig med. Det är lätt att tröttna fort om man går ut för hårt. Det är absolut bättre att trappa upp det! Jag hade bara tur när jag insåg hur mycket jag älskar träning. Gör det som känns allra bäst för dig! Men som sagt, trappa upp istället för att gå ut för hårt skulle jag vilja säga. Som jag har sagt tidigare och tjatar om – gör det till en hobby och hitta en bra balans!

Hoppas du orkade läsa igenom allt för att hitta svaret på din fråga : ) heheheheh!

KRAM

You might also like

Caroline Roxy - Kitchen aid Sponsored - Ur&Penn Upp Till 90% Hedda Dibinger - 3 x STHLMevent Caroline Roxy - DATES We Are One - BJUD IN TILL EN EGEN MYSIG BRUNCH Sponsored - Glitter Black Weekend 30%
  • Martina i USA

    Tack, detta inlägg peppade mig!! Har tränat i ca två månader nu och som du beskriver det så känner man sig ganska vilsen i början! Det börjar kännas mycket roligare nu när man märker resultat, och några av mina vänner har sagt att dom också ser skillnad 😀 Det är dock fortfarande 50/50 för mig om jag känner för det eller inte! Får ganska ofta ”tvinga” mig dit även om det känns bra när jag väl är där!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *