Har kommer frågestunden med lite personligare frågor + lite stil och utseende. Jag är ju rätt sällan personlig i bloggen, men jag tycker faktiskt att jag öppnar upp mig rätt mycket i många frågor : ) Hoppas ni gillar det.

d

Hej! Jag har lite frågor ang ditt löshår. Vart köpte du det och hur mycket kostade det? Rekommenderar du att ha äkta människohår eller ser det lika bra ut med fake? Och sen, om du har löshåret isatt och vill ha en uppsatt frisyr, syns självaste ”hårspännena” då? Jag har väldigt tunt hår, så jag är rädd att man ser hela systemet bakom löshåret om du fattar vad jag menar. Är det lätt att sätta i det eller blir det att man skiter i det för att man inte orkar? Tack xx
Jag går till Rapunzel Of Sweden i Stockholm och lägger allt i min frisör Nathalies händer. Jag har äkta hår! Fake kanske ser lika bra ut i början men det går väldigt sällan att styla och kan se ganska sunkit ut rätt fort. Så jag rekommenderar äkta hår : ) Om fästena syns beror nog på vem som gör det. Gå till en duktig frisör som kan löshår. Mina fästen syns inte alls! Jag tycker att du borde boka en konsultation med frisören och berätta hur du vill ha det och om du vill ha clips eller nail hair osv. Det är allra bäst! Lycka till.

rdddap

Hej Keela! Jag har undrat länge om ett par byxor jag har för mig jag har sätt dig i för ett tag sedan. Dom är mer åt det pösiga hållet men ändå lite tajtare nertill, om du fattar? Liksom lite lösare över låren. Jag har för mig att dom var svarta men det kan mycket väl ha varit någon annan färg också. Dom liknar lite sånna byxor som killarna i the fooo använder haha. Men vad jag undrar är, vart har du köpt dom byxorna, om du vet vilka jag menar? Dom va så sjukt snygga! Kram
Menar du dom här på bilden? : ) Dom är grymma! Och just nu kostar dom bara 200:-, så passa på. ( DIREKTLÄNKisolad

Hur blev du och Alexandra (kissie) vänner? Umgås ni mycket?
Vi började prata på Facebook och jag insåg snabbt att mina fördomar för henne inte stämde för fem öre. Hon får stå ut med så mycket skit.. Förstår inte hur hon orkar! Hon är verkligen tokskön som människa och vi har samma humor. Vi klickade direkt och jag är glad över att vi träffats! Vi känner varandra inte speciellt väl ännu, men jag hoppas absolut att vi kommer fortsätta att umgås.

Vilken bloggportal bloggar du på?
Bloggerfy

Kan du lägga en direktlänk till din vita adidas keps?
Just den finns inte kvar tyvärr, men dom har en likadan i ljusblått. Så fin! Den hittar du HÄR.

Du flyttade väl hemifrån rätt tidigt, om jag inte minns helt fel. Hur var det? Var det jobbigt att få pengarna att räcka osv? Bodde du i en egen lägenhet? Vad tyckte dina föräldrar?
Yes. Jag flyttade hemifrån när jag precis hade fyllt 16. Jag flyttade in på ett elevhem i Uppsala som heter Vattholma och ligger alldeles vid Moskén. Minns att jag bodde i rum 109! ( HAR JAG NÅGON LÄSARE SOM BOR DÄR NU? : D ) Det var läskigt, men också mitt bästa beslut kanske någonsin. Jag hade ett förhållande då och var nära att flytta till honom i Åre där han gick gymnasiet. Jag är så otroligt glad och stolt över att jag gick min egna väg och gjorde valet JAG vill och flyttade till Uppsala istället.

Jag hatade att laga mat så åt mest frukt och pannkakor. Så hemskt! Men så var det. Så det gick faktiskt inte så mycket pengar. Jag fick pengar av CSN som täckte det mest på hyran, sen fick jag studiebidraget som jag använde till busskort eller att t ex gå på bio. Min mamma var en stjärna och jag fick pengar till mat av henne varje vecka. Och jag tror att hon blev stolt över att jag vågade! Hon peppade mig och fanns där för mig hela tiden. Jag bodde på elevhemmet första året, sen andra året flyttade jag till en egen lägenhet.

Och jo.. Allt var såklart jobbigt i början. Jag kände mig sjukt ensam första veckorna. Men jag träffade nya människor hela tiden och jag började snabbt att trivas. I början åkte jag också hem nästan varje helg, men sen blev det mer och mer sällan. Numera är jag nästan aldrig hemma. Man vänjer sig! Saknar man någon finns det alltid telefon, facebook osv. Och oftast är det ju bara en tåg- eller bussresa bort : )

Jag shoppade inte alls mycket då. Det hade jag inte pengar till. Något plagg i månaden kanske, men inte alltid. Kanske något biobesök eller så. Men tyvärr så är det ju ofta så som student.

Tveka inte om ni vill börja gymnasiet på en annan ort. VÅGA!! Man klarar så mycket mer än vad bra tror. Och ja, första månaderna kanske man lever på korv och makaroner eller nudlar. Men man lär sig laga mat, städa, plugga, tvätta osv.

Du har sånt vacker hår. Hur får du sån volym på det?
Tack! Med hårspray och tuppering. Haha!

IMG_9526

Du sa i ett videoinlägg att du var deprimerad förut och inte kunde gå ut. Fanns det någon speciell anledning till det? Ps. Älskar din blogg!
Tack! Jag tror att min depression berodde på många olika saker. Exakt vad det vet jag inte. Mycket personliga problem, mycket komplex, dålig kost, magkatarr, satte mig i dåliga situationer och nöjde mig i en tillvaro som jag inte gillade. Fick panikångest av att ens se ytterdörren. Jag inbillade mig om att jag hade massa sjukdomar.. Min emetofobi var nog en ganska stor del av det hela. Jag åt antidepressiva, men såhär i efterhand känns det nästan som att det gjorde saken värre. Det kändes som att jag fick en diagnos och började skylla allt på den istället för att ta tag i problemen. Och så fort jag kände mig minsta glad så var jag säker på att det var pga tabletterna.. Och då kändes det som att det var på låtsas. Men huvudsaken är att jag tog mig ut det och är en erfarenhet rikare. Jag vill aldrig hamna där jag var igen och det har gjort mig starkare.

Ibland kanske det inte finns någon anledning. Ibland bara är det. Och då är det nog ännu svårare att ta sig ur det. Man får bara hoppas på stöd och hjälp från nära och kära och en jäkla massa vilja från sig själv. Man måste vilja förändra och må bra för att det ska hända. Annars händer det inte. Jag hade aldrig en tanke på att skada mig själv, men jag vet att det är lätt att hamna där när man må dåligt. Men det löser ingenting. Problemet sitter inuti. Ta tag i insidan och låt inte ert yttre lida.

Jag tog mig ur det, så alla ni som är i den sits jag en gång var i – ni kan också klara det.

Hur mycket väger du? Hade velat se ut som du så hade varit bra att veta vad jag ska ha för mål.
Den här frågan gör mig SÅ ledsen. Alla ser verkligen så olika ut och har olika förutsättningar och därför kommer jag aldrig skriva ut min vikt. Varför?
Jo, för att t ex så 70 kg på mig ser ut på ett sätt, medan 70 kg på någon annan ser ut på ett helt annat sätt. Allt hänger på kroppsform, muskelmassa, fett, längd, ålder osv. Sträva aldrig efter någon annans vikt för att du kommer aldrig exakt se ut som den personen i samma vikt. Alla är vi olika! Hitta en vikt som DU trivs med, oavsett vad någon annan väger. Eller ännu bättre – släng ut den där skitvågen och fokusera på att må bra och trivas med dig själv utan att ha någon aning om vad du väger. Vågen bara förvirrar dig med massa siffror. Och jag lovar dig att jag väger mer än vad du och många andra tror.

Jag tvättar håret varje dag och vill försöka lägga av med det i sommar. Jag vet att du inte tvättar det ofta, men hur gör du när du badar? Jag vill inte tvätta det varje dag men det känns som ett tvång när man har badat hela dagen..
Jag brukar aldrig blöta mitt hår när jag badar : ) haha. Jag sätter alltid upp det!

Hur skulle du klä dig en varm sommardag? som en annan innan sa ”för att behålla stilen”?
Coola slappa short och ett oversizelinne! A W E S O M E. Jag har både shortsen(direktlänk) och linnet(direktlänk) och kommer köra den outfiten tills ni tröttnar i sommar!adidas
Du har ju tidigare skrivit att du inte har ADHD, men har du någonsin funderat över ifall du har det? :q Ja/nej/varför? C:
Haha! Jag skrev mest det för att dryga eftersom att så många bloggerskor gick ut med att dom hade det. Jag tror att många ger sig själva den diagnosen för att ha den att skylla på om jag ska vara ärlig. Sen finns det dom som verkligen har det också såklart och det måste ju vara sjukt jobbigt och frustrerande.

Jag gick till en psykolog i gymnasiet som sa till mig flera gånger att hon trodde att jag hade ADHD, men fick aldrig någon diagnos. Jag tror inte att jag har det utan jag tror att jag bara är som en ”vanlig” människa och har svårt för vissa saker och lätt för vissa saker. Jag vet t ex att jag har svårt att påbörja saker och jag vet att jag har svårt att koncentrera mig när det händer mycket omkring mig och sitter gärna själv i ett tyst rum när jag ska få saker gjorda. Och absolut, det kanske är en släng av ADHD, men jag tycker inte att man ska hålla på att diagnosera allting hela tiden. Det blir som sagt lätt att man skyller på det då tror jag : ) Typ,  ”Ääääh, jag gjorde inte det här idag för jag orkade inte. Det är ju för att jag nog har ADHD som jag inte kan påbörja något. Det är inte mitt fel.

Berätta något roligt från din barndom.
Jag satt ofta i min mormors garderob och sydde och åt tablettaskar(alltså inte askarna utan godiset hallå!) och drack hallonsoda. #Storyofmylife. Haha! Om det är någon roligt från min barndom enligt er vet jag väl inte, men jag gillade att vara hos min mormor och spenderade mycket tid där : ) Jag samlade på Spice Girls-kort och var kär i Daniel i skilda världar. HAHAHA.

Vem är den bästa personen i ditt liv?
Min mamma!

Önskar du att du gjort något annorlunda i ditt liv?
Vissa saker absolut, men samtidigt har det ju tagit mig dit jag är idag och därför har jag svårt att känna så : )

Som någon annan skrev är du feminist??? Vill jättegärna veta! Och är du intresserad av politik? Och jag vet att denna fråga är jättekänslig och personlig men om du inte har något emot att säga det, vad är din politiska åsikt/vilket parti hejar du på (om du har ett sånt dvs)
Ja, jag skulle nog vilja säga att jag är feminist. Jag vill ha det jämställt. Men jag är inte tillräckligt påläst och insatt för att uttrycka mig något mer i frågan. Samma sak är det när det kommer till politik. Tråkigt nog är jag otroligt ointresserad av det och vill därför inte utrycka mig mer angående det heller.

Var det inte lite typ ”svårt” att bara ändra stil helt plötsligt? Blev det inte jobbigt att köpa alla nya kläder och fick du inte många blickar och frågor? Var det någr vänner som slutade vara med dig eller fick du fler vänner när du bytte stil?
Faktiskt inte. Eller så fick jag blickar utan att jag märkte det. Haha! Jag minns att jag la min första beställning på Junkyard 2004 tror jag. Jag var 14 år och hade letat efter ett par snygga baggyjeans så himla länge och jobbat ihop pengar. Så beställde ett par sånna och en rosa Etnies-tröja. ÄLSKADE DEN TRÖJAN SÅ MYCKET. Önskar att den inte var så utnött. Hade lätt kunnat använda den fortfarande annars! Haha. Men jag hade nog dom kläderna varje dag då.. Och trivdes så sjukt bra i det. Jag tyckte att det var coolt och jag tror inte att jag brydde mig så mycket om vad någon annan tyckte. Ingen av mina vänner slutade att umgås med mig heller. Om dom hade gjort det hade dom ändå inte varit något att ha : ) Gå din egna väg och bry dig inte om vad andra säger när det gäller hur du vill se ut. Det är DITT val, ingen annans : ) Tänk att jag har klätt mig såhär i nästan 10 år nu. Haha! Sjukt.. Jag tröttnar aldrig på baggybrallor. Mina favoritpar just nu är camobyxorna(direktlänk) från Junkyard!

IMG_8872-Recovered

Har du alls nån kontakt med jonas?
Knappt. Något enstaka sms eller samtal någon gång ibland. Vi har båda insett att vi inte var så bra för varandra. Men han är en himla fin och bra människa som alltid kommer betyda mycket för mig.

Har du någonsin haft komplex?
Absolut! Mer än ni någonsin kan ana. Fast, det blir faktiskt bättre ju äldre man blir. : ) Men komplex vill jag nog påstå att jag har för mina lår ändå. Tyvärr. Jag jobbar på det!

Såg att en annan där uppe hade frågat om din pojkvän och jag skulle också vilja veta lite mer om honom. Någon bild på honom eller bara att du berättar hur ni träffades eller så?
Njaaaa. Någon bild får ni nog inte än.. Haha! Men jag kan absolut berätta hur vi träffades, för det är lite kul faktiskt.

Jag hade precis varit och ätit middag på Kalori i Kungshallen och var påväg därifrån. Jag hade min jacka med världens största luva på mig så såg knappt någonting. Någon håller upp dörren åt mig, jag tittar upp lite snabbt och säger tack, sen fortsätter jag gå. Då hör jag några springa efter mig. Det var han och hans kompis. Jag tyckte att dom var skitdryga och som jag ville bara bli av med dom. ( TRODDE ATT JAG SKULLE BLI VÅLDTAGEN ELLER NÅGOT.. haha) Men han gav sig inte och fortsatte gå efter mig och pratade och frågade massa saker. Jag svarade drygt och kort och försökte få dom att gå iväg genom att stoppa i mina hörlurar och lyssna på musik. Haha, jag kan vara så jäkla dryg.. Speciellt när jag tror att någon vill våldta mig… Hehe. Han gav sig ändå inte utan fick mig att ta ur hörlurarna. Då började jag faktiskt lyssna på vad han sa och kollade för första gången upp. Och ja, han var ju både trevlig och snygg. Jäkla skit.. Haha! MEN, han var fortfarande en främling så när han bad om mitt nummer så sa jag självklart HELL NO, ungefär. Men tillslut gick jag med på att han skulle få min Facebook. Det slutade med att vi pratade dygnet runt i två veckor och well, the rest is history….

Hur många seriösa förhållanden har du haft?
Tre stycken. Jag är en förhållandetjej och även om jag verkligen försöker vara singel så går det inte.. Haha! Någon lyckas alltid charma mig.

Kommer din pojkvän flytta med till USA efter så kort tid? Ska ni försöka köra på distansförhållande eller kommer ni bryta för att det är enklare?
Han har vetat sen vi träffades första gången ungefär att jag vill och ska dit. Han vill även själv flytta dit, så vi får se om han gör det. Vi har inte bestämt något eller sagt något om det. Det får bli som det blir helt enkelt. I vilket fall så åker jag : )

Hur tänker du om plastikoperationer för att ändra på saker i sitt utseende? Är du för eller emot?
Jag är för plastikoperationer. För många av er kanske det låter konstigt… Men jag ser på det såhär,
varför spendera varje vaken sekund med att ha ångest över något som faktiskt går att fixa till? Självklart borde man inte ha ångest eller komplex. Men ibland kan man inte rå för det. Och ibland kan man göra allt i sin makt för att slippa ta till en operation och det hjälper ändå inte. SÅ, om en operation kan få en person att må bra och inte tänka på det och kunna lägga sin energi på andra saker(även om det inte är en operation som borde krävas för att må bra), så tycker jag att man ska göra det. Och då pratar jag om t ex bröst- eller näsplastik. Något som man själv inte kan påverka. Kanske fick man inga bröst alls och känner sig väldigt okvinnlig eller kanske fick man alldeles för stora så att man får problem med ryggen osv. Men att  t ex gå och fettsuga sig för att man inte orkar träna är jag däremot mer emot. För det kan du påverka utan operation.

Självklart önskar jag att vi alla skulle gilla oss själva som vi är och vara nöjda och tacksamma för vad vi fick och inte vilja ändra på det. Men tyvärr så fungerar det ju inte så. Man har komplex. Man är missnöjd med saker. Och ibland går dom här sakerna att åtgärda och om man har möjlighet och ser det som en sista utväg – absolut. Varför inte? Sen är det säkert lätt att man hittar mer och mer ”fel” när man väl börjar mixtra med sin kropp och man kanske inte behöver överdriva. Men jag ser det som så att alla får göra det som får dom att må allra bäst. Det är huvudsaken. Ibland krävs det mer, ibland krävs det mindre. Jag lägger mig inte i andras anledningar till operationer utan väljer att respektera dom istället : )

xxxa

Vad ser du mest fram emot i LA? Finns det något som oroar dig, eller får dig att tveka? Hur kändes det första gången du flyttade hemifrån, och har du några tips för någon som vill flytta?
Bara att få komma iväg och påbörja min dröm!
Det finns massa saker som oroar mig. Jag trivs väldigt bra i min lägenhet osv. nu och det känns jobbigt att säga upp den t ex. Jag oroar mig för hur mycket jag kommer sakna alla… Och jag tvekar massa! Jag menar, tänk om jag inte trivs alls? Tänk om jag vill komma hem efter två veckor? Men det är ju bara att åka hem då! Man gör saker till så stora grejer. Det är ju bara att åka hem igen! Då har jag i alla fall provat. Jag har ingen aning om det här kommer vara något för mig. Men jag måste prova : ) Jag vet ju att när jag flyttade hemifrån senast var ett av mitt livs bästa beslut! Tänk om jag hade bott kvar i Ljusdal nu? Då hade jag nog inte haft bloggen, träffat alla fantastiska människor som jag gjort här och missat massa upplevelser. Nej, jag vill ut och uppleva världen och jag tycker att alla som en har tanken på att prova flytta hemifrån borde testa. VÅGA!

Skulle inte du kunna länka lite mer utförligt varifrån du köpt dina kläder på internet? Istället för att skriva bara ”Junkyard” tillexempel, det skulle vara jätte awesome!
Absolut. Ska tänka på det : )

You might also like

Caroline Roxy - CAROLINE ROXY Hedda Dibinger - 3 x STHLMevent Sponsored - Glitter Black Weekend 30% Sponsored - Ur&Penn Upp Till 90% Hedda Dibinger - flower power Caroline Roxy - Holdit

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *